Den 21-årige ishockeyspelaren Vinzenz Rohrer har under Montréal Canadiens-lägret inte lyckats ta steget till NHL, men förblir ändå lugn och optimistisk. I samtal med LAOLA1 betonar Vorarlbergern att han gärna hade varit kvar längre i Montréal, men att han kan leva bra med sin återgång till ZSC Lions i Zürich.
”Jag hade naturligtvis gärna varit längre i Montréal och fått ännu fler erfarenheter“, säger Rohrer, ”men jag är nu inte överdrivet ledsen över att vara tillbaka i Zürich. Här har jag min familj, mina vänner, min lägenhet – en bekant miljö.”
Ingen chock, utan insikt i Canadiens planer
Rohrer var inte direkt överraskad över beslutet att återvända till Zürich vid just det här tillfället. ”Jag hade inte trott att det skulle hända den helgen,” berättar han. När han efter träningen fick besked om att han skulle ha ett möte om 20 minuter, visste han redan att det var över.
I det följande samtalet med Jeff Gorton (Executive Vice President of Hockey Operations) och General Manager Kent Hughes förklarades hans långsiktiga utvecklingsplan: ”De har bekräftat att jag hade ett bra läger och lämnat många positiva intryck. Samtidigt följer de med mig en längre plan. Jag har precis blivit 21 år, det finns ingen anledning till brådska.”
För Rohrer var denna återkoppling avgörande för att tolka beslutet. ”Efteråt gav allt lite mer mening”, säger han. Montréal räknar med att han utvecklas vidare i Zürich – med målet att vara redo för Nordamerika inom de kommande åren.
Utveckling istället för besvikelse
Specifika detaljer om svagheter nämndes inte. Viktigt är snarare att han fortsätter på den inslagna vägen. ”De känner till mitt arbete här i Zürich mycket väl, de följer min utveckling”, förklarar Rohrer. ”Naturligtvis spelar saker som mer istid i boxplay eller fysisk utveckling en roll, men i grunden handlar det om att fortsätta förbättra och mogna mitt totala paket.”
Att han alltså fortfarande spelar i Europa ser han inte som ett bakslag, utan som en del av planen. ”Jag har fortfarande många utvecklingssteg framför mig här i Zürich”, betonar han.
Intryck av Montréal: „Imponerande och professionell“
Trots återvändandet ser Rohrer tillbaka på sin tid i Montréal med entusiasm. ”Jag visste naturligtvis att NHL och Montréal har höga krav, men när du är där och ser allt – det är imponerande”, säger han med inlevelse. Framför allt har professionalismen imponerat på honom: ”Maten, fysioterapeuterna – allt görs väldigt enkelt för dig. Du behöver bara ta det och utvecklas.”
Ett särskilt ögonblick var hans första testmatch i det fullsatta Bell Centre: ”När jag kom in såg jag upp mot läktarna som ett barn och tänkte: ’Oj’. Det var unikt, fansen i Montréal är galna.”
Att han även kunde dela upplevelsen med sin landsman David Reinbacher var något särskilt för honom: ”Vi var rumsgrannar och ser det inte som självklart att det finns en annan österrikare här med.”
Självförtroende genom VM-seger
Han hade redan tidigare gjort ett viktigt utvecklingssteg vid ishockey-VM i Stockholm, där Österrike för första gången sedan länge nådde kvartsfinal. Rohrer var en av lagets mest uppmärksammade spelare och säger idag: ”Det var en fantastisk erfarenhet. Att spela mot så bra spelare, kunna ta plats och visa hur bra jag är ger mig självförtroende.”
Detta självförtroende tar han nu med sig in i den nya säsongen: ”Sådana erfarenheter och perspektivbyten som VM och lägret i Montréal är alltid mycket värda. Det är viktigt för huvudet att vara någon annanstans och mäta sig där.”
Fokuserad på vidareutveckling
Tillbaka i Zürich ser Rohrer sin uppgift nu i att fortsätta växa på hög nivå. Han känner ingen besvikelse – tvärtom: ”Jag har så många fina saker här, därför skulle jag aldrig säga: ’Nå, nu är jag tillbaka i Zürich.’ Det här är en topporganisation, och jag har fortfarande så många områden där jag kan förbättra mig.” Ett centralt fokus är balansen i hans spel: ”Jag vill hitta balansen mellan att spela intensivt och samtidigt skapa spel.”
När det gäller hans personliga mål är Rohrer jordnära: ”Att jag vill bli ännu bättre är antagligen inget särskilt spännande svar. Men jag försöker vara lycklig, spela mitt spel, utveckla det vidare och mogna. Och hittills har den här strategin tjänat mig bra.”
Bild: Gintare Karpaviciute – EC Red Bull Salzburg
