Under 80- och 90-talet så var den småländska hockeyklubben Troja/Ljungby vid flera tillfällen snubblande nära att ta sig hela vägen till elitserien. Men det fanns alltid något hinder precis vid mållinjen som stoppade drömmen från att bli sann. Istället kan de utan att överdriva räknas till en av de framgångsrikaste klubbarna någonsin i den svenska andraligan. Kvalfesterna har varit många i gamla Sunnerbohov – färre i nya och flotta Ljungby Arena. Sedan i höstas står de utan en organiserad supporterklubb sedan Troja Support valde att lägga ner verksamheten. Nedan berättar hockeystaden.se om hur det kunde bli så.
LÄS MER: Föreningen försökte få till en dialog med supporterklubben innan nedläggningen
Den 13 september kom beskedet att ishockeyklubben Troja/Ljungbys supporterklubb Troja Support skulle lägga ner sin verksamhet. I ett Facebookinlägg redogjorde man för anledningen bakom beslutet. Bland annat stod att läsa att all ork och energi tagit slut från de i styrelsen och det fanns inga andra kandidater som var beredda att ta vid. De berättade också att de kände sig motarbetade av klubben de supportar.
“Vi anser att vi inte blivit behandlade på ett värdigt sätt, och vi har flera gånger blivit felaktigt uthängda och straffade av klubben, där även helt felaktiga rykten, startade av klubben och klubbens säkerhetsorganisation florerat i olika medier. Att behöva uppleva en häxjakt från klubbens ‘säkerhet’ varje gång man går på hemmamatch är inte roligt, där jakten på enskilda individer blivit viktigare än att få till en trevlig, och sansad relation, där alla är nöjda, och där man kan föra en mänsklig kommunikation, utan fördomar och lögner och hot om att ‘kapas uppifrån och ned’”.
Men hur ligger det egentligen till? Hockeystaden.se har gått tillbaka i tiden genom för att försöka delge läsarna en bild av bakgrunden till att en av Sveriges mest klassiska klubbar på nivån strax under SHL/Elitserien den här säsongen står utan supporterförening. Hemsidor, Facebookinlägg och tweets har scannats av och värderats för att försöka få fram hela bilden.
“DET STÄMMER INTE ALLS”
Det är inte första gången Troja Support lägger ner verksamheten. Den 6 januari 2015 skrev Smålänningen att supporterföreningen beslutat sig för att inte längre stötta Troja i organiserad form. Detta sedan de upplevt att klubben brutit ett löfte om sponsrad bussresa, värd 5 000 kronor, som Troja skulle stå för.
— Jag blev uppringd av en representant från Trojas styrelse. Det var ett mycket tråkigt samtal där vårt engagemang för Troja och det positiva vi försökt göra genom att fara runt och stötta laget blev totalt sågat. Han sa till och med att vi bidrar mer negativt än positivt på läktaren, skrev man på sin hemsida vid det tillfället.
Trojas dåvarande ordförande Roger Andersson menade att det hela rörde sig om ett missförstånd angående att den utlovade bussresan inte skulle bli av. Han berättade också för Smålänningen att det inte alls stämmer att supporterklubben bidrog med negativa saker på läktaren.
— Nej, det stämmer inte alls. Det var jag som ringde upp och pratade med TS ordförande August Eliesson. Jag föreslog ett möte där vi kunde diskutera vidareutveckling av Troja Support och vad vi skulle kunna göra för att öka engagemanget.
Enligt vad hockeystaden.se erfar så löste sig konflikten mellan supportrarna och klubben relativt snabbt den gången.
I januari 2015, samma månad som Troja Support la ner sin verksamhet för att snabbt ta upp den igen, inträffade en incident som gav eko över hela Hockeysverige.
“KUNNAT GÅ MYCKET VÄRRE”
Någon med sympatier för bortalaget krossade ett plexiglas som skiljer publiken från utvisningsbåset. Detta i samband med att hemmaspelaren Filiph Engsund visats ut.
— Det var tur att spelaren som blev utvisad hade hjälm på sig. Det hade kunnat gå mycket värre än det gick, sa Västerviks ordförande Lars Jörbrink till SVT Sport.
Det inträffade ledde till att två supportrar stängdes av från framtida bussresor i supporterföreningens regi.
— De har sagt att de förstår varför de blir avstängda, och köper det. Hemmamatcher styr inte vi över, utan det är Trojas beslut vilka som inte får vara i ishallen på hemmaplan. Det här gäller bara på de bussresor vi ordnar i vårat namn, sa Robert Nilsson, kassör iTroja Support till SVT Nyheter då.
— Det var olyckligt att det här hände just nu när vi haft gnabb med Troja. Men vi har bestämt oss för att jobba vidare i positiv anda. Troja Support ska visa sig från sin bästa sida. Vi måste jobba ännu hårdare, sa ordföranden August Eliesson till Smålandsposten.
Vid den här perioden, någongång under säsongen 2014/2015 så bröt sig några personer ur Troja Support och bildade Ultras Ljungby. Det har aldrig, så vitt den här sajten kan erfara, sagts officiellt att grupperingen låg bakom incidenten i Västervik. Och ännu idag vet vi inte om det var medlemmar ur den grupperingen.
Det är inte heller direkt klarlagt varför vissa supportrar bröt sig ur Troja Support och bildade Ultras Ljungby. Eller bröt sig ur och bröt sig ur, många hävdar att Ultras-gruppen var en falang av Troja Support. Klart är i alla fall att Ultras Ljungby skulle få ögonen på sig efterhand tiden gick.
Den 22 september 2017, en fredagskväll, var det uppdukat för fest i Ljungby Arena. Efter tre långa säsonger i förskingringen var äntligen stadens stolthet tillbaka i andradivisionen. Premiären på bortaplan tre dagar tidigare mot Västervik hade förlorats med 3-1, men nu var det hemmapremiär och förväntningarna var höga. Förväntningarna infriades också. Karlskoga besegrades på straffar med 2-1, Nicolai Meyer avgjorde och Alfred Andersson gav laget ledningen efter 01:52 spelat av matchen.
Men det var inte det som efterspelet skulle handla om.
“FASCISM OCH LIKNANDE”
Mannen i videon heter Pelle Wass och var vid tiden ordförande i Troja. För er som inte orkar klicka på videon så handlar hela intervjun om beslutet att porta vissa supportrar inför matchen då en grupp fans helt enkelt inte släpptes in på arenan. I en videointervju som spreds i sociala medier så föreföll supportrarna helt oförstående till beslutet.
Troja vägrar släppa in sina egna supportrarna i Ljungby Arena på hemmapremiären mot Karlskoga. Kaosartade scener vid entrén. pic.twitter.com/e9bLCnaYNP
— Per Brolléus (@Brolleus) September 22, 2017
Vad säger då Pelle Wass? Ja, bland annat säger han att supportrarna inte släppts in på arenan på grund av att de bar svarta tröjor med vissa emblem.
— Det är ju då fascism och liknande som de står för då, säger han i C Mores intervju.
I stort sett hela Idrottssverige blev fullständigt tokiga. Det twittrades, rasades och skrevs krönikor, allt till supportrarnas försvar och folk i allmänhet undrade vad i helskotta Pelle Wass höll på med. Bland annat skrev Expressen-journalisten Thomas Wilbacher denna krönika till Ultras-gruppens försvar och avslutade med.
“Tillsammans ska vi se till att personer som Pelle Wass aldrig kommer vinna.”
Willbacher lade senare ut en tweet med en förklarande bild på vad dess loggor handlade om. Snabbt summerat så handlar det om en logga som kan anses vara åt högerhållet politiskt och en åt vänster.
Spekulativt: Ett snabbt ihopplockande av flitigt använda, även av andra lags ultrasgrupper, logotyper för att ha något att pryda tröjorna med.
Älskar tydlighet och klarspråk. Här angående Ultras Ljungby. pic.twitter.com/HJO5kv5UWS
— Thomas Wilbacher (@Wilbacher) September 26, 2017
“HISTORIK AV PYROTEKNIK OCH VÅLD”
På måndagen började dock opinionen, som mangrant ställt sig bakom de portade supportrarna, vackla en smula. För P4 Kronoberg uttalade sig kommunpolisen Hans Sjöberg och menade på att det var de som rekommenderat Troja att agera som de gjorde:
— Vi har sagt att vi tycker det är en försvårande omständighet att man har sådana här supportrar. Jag tycker Troja-Ljungby fattat helt rätt beslut. Vi har en historik med diverse bråk runtom arenor och på andra ställen de har åkt till. Det finns en historik av pyroteknik och våld, berättade han och fortsatte:
— Vi har en händelse för några år sedan när Troja-Ljungby var uppe i Hockeyallsvenskan och de [Ultras Ljungby] åkte upp till en bortamatch och mitt i den första perioden gick upp och slogs på läktaren. Det var en del av dem som finns med i den här falangen [Ultras Ljungby]. Det är bara ett exempel.
Här ska noga påpekas att såvitt hockeystaden.se känner till så existerade inte falangen Ultras Ljungby i någon officiell mening vid den tidpunkt som Sjöberg pekar på. En tidpunkt som måste varit våren 2014 eller tidigare.
Klubben satt självklart inte tysta mitt i stormen. Även om det skulle dröja ända till sen måndagskväll innan de kom med ett officiellt uttalande, alltså tre dygn efter Wass intervju i C More. Klubben berättar att man haft en dialog med fansen, där man deklarerat att de som bär tröjor med namnet Ultras och dess symboler inte skulle släppas in på matcharrangemang då föreningen inte ville bli förknippade med sådana symboler.
“VI VILL HA EN POSITIV LÄKTARKULTUR”
Dock uttalade sig klubbens säkerhetsansvarige, Patrik Svensson, för tidningen Smålänningen redan under fredagskvällen. Han menade att Ultras Ljungbys historik innehöll både pyroteknik och våld.
— Om det är den supporterkulturen folk vill ha så är det utan mig som säkerhetschef. Jag har en vision för en läktarkultur, jag vill ha en öppen arena där alla känner sig välkomna och kan ha trevligt. Och framför allt en arena folk vill komma tillbaka till.
Svensson fortsatte:
— Hur vill vi att vår supportergrupp ska växa? Hur många personer har könsorden som kommer från Ultras Ljungby lockat? Hur många har de skrämt bort? Vi såg det redan i en av träningsmatcherna, de stod och skrek könsord på en familjetillställning. Hur intresserad skulle kommunen vara av att sponsra ett Troja som stödjer sånt beteende? Vi vill ha en positiv läktarkultur med en röd mur som hejar på sitt lag.
Han berättade också att han han meddelade Ultras Ljungby klubbens beslut från mötet, men att han inte fick kontakt med någon ur gruppen för att förklara beslutet närmare.
— Att de står här utanför och säger att de inte hade en aning om det här beslutet är fel, de visste, konstaterar han.
På mötet, som ägde rum på torsdagen veckan innan hemmapremiären, närvarade Troja Support, kommunpolisen i Ljungby, klubbens säkerhetsansvarige samt klubbchefen. Inbjudna var även Ultras Ljungby, som inte dök upp.
Dagen efter stod det att läsa i media att Ultras Ljungby tackat ja till ett möte med klubben för att reda ut sakerna.
— Vi kommer till mötet på torsdag. Vi är öppna för dialog, men vi vill också ha en ursäkt, sa Robert Nilsson, aktiv i Ultras Ljungby till SVT Nyheter.
— Vi vill vara klädda som vi vill, men det är klart att man hade kunna diskutera detta. Nu har det blivit så fel, för vi känner oss illa behandlade. Jag kan inte förstå varför de associerar oss så negativt, fortsatte han men uttalade hoppfullhet inför framtiden:
— Förhoppningsvis kommer vi fram till en lösning som gynnar oss alla på mötet på torsdag.
Men det blev inte riktigt så. Den 29 september kom nästa meddelande på klubbens sajt.
“Efter vår inbjudan till supportergrupperna Troja Support och Ultras Ljungby dök 11 st. medlemmar upp till möte. Från IF Troja-Ljungby representerade Andreas Nord (vice ordförande) och klubbchef Daniel Håkansson. Även säkerhetsansvarig Patrik Svensson och Hans Sjöberg från Polisen var närvarande. Efter beskedet om att 2 st. representanter från varje gruppering skulle få närvara på mötet, valde ordförande i Troja Support Erik Elisson, att tacka nej till mötesinbjudan.
/IF Troja-Ljungby”
LÄS MER: ”Det var ett slag rakt i ansiktet”
Det ska också berättas att Ultras Ljungby meddelade redan på tisdagen, alltså två dagar innan det inställda mötet att de skulle kasta tröjorna med de omdebatterade symbolerna på. P4 Kronoberg refererade till gruppens Twitterkonto där de bland annat skrev att de gjort ett misstag i att ha en logga som efter mycket grävande visat sig användas av grupper som Ultras Ljungby inte vill bli förknippade med.
– Det är väl bra att man tagit förnuftet till fånga men det kan ju tyckas lite konstigt att man inte känt till symbolvärdet på tröjan tidigare, sa Pelle Wass till radion då.
En artikel signerad Daniel Enestubbe på Smålandsposten kan måhända ha hjälpt till att skynda på beslutet om att kasta tröjorna. Han hänvisade till Nigel Copsey, professor i samhällsvetenskap och humaniora från Teeside University i Middlesbrough, som menade att det finns en glasklar koppling mellan den ansiktslöse mannen på Ultras Ljungbys tröjor och den fascistiska rörelsen.
— Det har jag inte vetat om. Jag fick information om det skickat till mig i dag, berättad Robert Nilsson för Smålandsposten då.
Nilsson förklarade vidare:
— Det är jättetråkigt faktiskt. Bilden är tagen från en ultras tifosida på nätet. Jag var inte med när själva emblemet togs fram, men jag vet att vi hade flera olika emblem som diskuterades, säger han och förnekar bestämt att supporterfalangen skulle vara fascister.
Ultras Ljungby var portade och Troja Support slöt upp vid sidan av dem och meddelade att de bojkottar lagets matcher i fortsättningen.
Trots allt så skulle det lösa sig. För ett tag i alla fall. Den 5 oktober skrev Smålänningen att parterna kommit överens. Fansen skulle återvända till arenan.
— Det är skönt att vi har kunnat lösa detta. Det har tagit mycket energi från annat och nu ska det bli skönt att få koncentrera sig på det sportsliga och allt annat som ingår i en föreningsverksamhet, sa Pelle Wass till tidningen.
Den 13 september kom beskedet att ishockeyklubben Troja/Ljungbys supporterklubb Troja Support skulle lägga ner sin verksamhet. I ett Facebookinlägg redogjorde man för anledningen bakom beslutet. Bland annat stod att läsa att all ork och energi tagit slut från de i styrelsen och det fanns inga andra kandidater som var beredda att ta vid. De berättade också att de kände sig motarbetade av klubben de supportar.
“Vi anser att vi inte blivit behandlade på ett värdigt sätt, och vi har flera gånger blivit felaktigt uthängda och straffade av klubben, där även helt felaktiga rykten, startade av klubben och klubbens säkerhetsorganisation florerat i olika medier. Att behöva uppleva en häxjakt från klubbens ‘säkerhet’ varje gång man går på hemmamatch är inte roligt, där jakten på enskilda individer blivit viktigare än att få till en trevlig, och sansad relation, där alla är nöjda, och där man kan föra en mänsklig kommunikation, utan fördomar och lögner och hot om att ‘kapas uppifrån och ned’”.
