Foto: Marcus Vilson | Vilson Media
Det pratas mycket om hockeyns usla situation i Stockholm. En förening som verkar lida lite mer än andra är Huddinge som år för år verkar tappa mark i Stockholms-hierarkin.
Trots att man inte kan tro det så fyller jag 44 år imorgon. I 37 av dessa år har jag följt den svenska ishockeyn med hökögon. Jag är liksom uppväxt med att hierarkin inom Stockholmshockeyn är.
1. Djurgården
2. AIK
3. Huddinge
Sen har ju det där skiftat lite emellanåt. Såklart. Men sett över dessa 37 år så är det så det har sett ut. På 90-talet var till och med Huddinge en seriös utmanare till dåvarande elitserien, nuvarande SHL.
Jag vet inte hur många gånger jag lyssnat på radiosportens referat från Björkängshallen från högoktaniga kvalseriematcher och genom dessa lärt mig namn som Dan Svahn, Roland Nyman, Tomas “Mini” Berg, med flera.
För att inte tala om all hockeyadel de spottat ur sig. Micke Johansson, “Lill-Kenta”, Linus Klasen, Michael Nylander. Listan kan göras lång. En rad spelare har även kommit till Talangfabriken i unga år och förädlats till storspelare. Dick Axelsson och bröderna Kronwall är exempel på det.
Trots att man alltid varit en klubb som gnetat på med små medel så har man ändå kunnat hävda sig på seniornivå tack vare sin fina ungdomsverksamhet. Men något verkar ha hänt de senaste åren.
Jag har i stort sett noll kunskap om hur det ser ut i Huddinge för stunden. Därför ska jag inte sitta och gissa mig till saker och ting. Men, däremot har jag hört från en del med större insyn än mig som antytt att… “Det är n å g o t som inte står rätt till”. Det är aldrig någon som förklarat det mer djupare än så. Men en oro har lyfts från dessa “tipsare”.
Vi har ju vant oss vid att Huddinge varit nummer ett i Hockeyettan bland Stockholmsklubbarna. Fram till sent 10-tal även en klubb som för det mesta nämndes i förhandssnacket om potentiella lag att ta klivet upp till allsvenskan.
Men så är det faktiskt inte längre. De senaste säsongerna har Väsby utkristalliserat sig som storklubben i Stockholm, om man nu enbart kikar på Hockeyettan. Även Hanviken har på seniornivå börjat röra på sig och verkar vara en förening på frammarsch.
Men i Huddinge ser det utifrån sett ut som att det står still. Sedan de var i kvalserien 2018 så har förvisso resultaten varit varierande. Men den sammantagna känslan är att det inte går framåt.
I år gick laget som “alltid går till Allettan” dit som femte och sista lag från den östra serien och man kan fundera på om de ens gått dit om det inte varit så att Visby underpresterat i grundserien?
I skrivande stund ligger Huddinge åtta i den södra Allettan. Det är lång tid kvar av serien, men som det ser ut just nu löper de en stor risk att bomma slutspel. Vimmerby strax bakom har definitivt potential att köra ifrån. Dessutom ligger bägge Stockholmskonkurrenterna Väsby och Hanviken före i tabellen.
Känslan är litegrann att Huddinge i tystnad håller på att tappa sin position inom Stockholmshockey. Eller håller på, de har gjort det. Kan de återerövra den?
