Site icon hockeystaden.se

SKOGLUND: Lagen som har vad som krävs för att gå upp

Drömmen lever hos 40 klubbar – men hur många har egentligen en reell chans att ta klivet upp och lira i Hockeyallsvenskan hösten 2022.

Vi är bara några veckor ifrån seriepremiären och från och med oktober väntar över ett halvår av spännande hockey. Ett lag kommer i vår stå där som vinnare av det ultimata priset: En plats i Hockeyallsvenskan.

Man kan laborera hit och dit med lag som man tror kommer ta klivet upp. Men till syvende och sist så bli det ändå alltid någon av förhandsfavoriterna som tar klivet upp. Om vi undantar Väsbys avancemang 2020, som ju faktiskt tyvärr avgjordes på skrivbordet: Hur många skrällar som avancerat kan ni egentligen nämna de tio senaste säsongerna?

Spontant och utan att ha ägnat saken någon närmare eftertanke så kan jag bara komma på Pantern 2015 som kan betecknas som en skräll. I alla andra fall så har det varit någon av de på förhand största förhandsfavoriterna som tagit klivet.

I min värld så finns det fem gäng i Hockeyettan som är i stort sett givna för en kvalserie och det kommer med största sannolikhet bli någon av dessa som slutligen tar klivet upp. Nedan rankar jag dem i den ordning jag anser att de har chansen att ta sig upp.

5. Boden

Målvakter: 

Alla tre målvakter från fjolåret är borta och man ställer upp med Jacob Karlsson och Antti Karjalainen. Den sistnämnde har fina meriter från högre ligor, men har mest figurerat som andremålvakt genom åren. Karlsson har varit en stabil sista utpost i Kalix de senaste åren.

På förhand inga keeprar som det andas avancemang om, men potentialen finns hos båda att växa ut till kvalhjältar.

Backar:

Man har gjort (I dubbel bemärkelse) tunga tapp i Jake Bolton och Antti Kauppila. Det är närmare 200 kilo och 64 poäng som försvinner från blålinjen. Man kommer i vinter förlita sig mycket på kvartetten Fredrik Bergdahl, Felix Dahlroth, Anton Avehag och Anton Danielsson. Det är en fyrling som definitivt tillhör de bättre backarna i ligan.

Fram tills för några dagar sedan tyckte jag att Bodens backsida var deras största svaghet, den stora spetsen saknades. Men efter rekryteringen av Oskar Matushkin så känns helt plötsligt lagdelen riktigt intressant ut.

Forwards:

112 poäng har försvunnit från den flyktade duon Kristoff Kontos och Sebastian Kaijser. Å andra sidan finns det gott om forwards i Boden som kan kliva fram och tillsammans ersätta den offensiva spets som försvunnit. I spelare som Elias Edström, Anton Tano, Mikael Lidhammar med flera så är det poänggaranti.

Utöver spetsen så finns det ett stort djup i forwardsuppsättningen.

Tränare:

Robert Nordberg lyckas alltid med sina Boden-lag. Så mycket mer behöver inte yppas om den saken.

Kommentar:

Trots alla tapp så tror jag inte Boden kommer bli lätta att tas med i vinter. Tränare Nordberg vet hur han ska få laget att prestera och han har byggstenar som passar väl in i hans spelidé. Att de högst troligt kommer vinna den norra grundserien kommer inte sätta en fet favoritstämpel på dem inför Allettan och det finns alla möjligheter för laget att lura i vassen. Definitivt ett lag med stor kvalserie-potential.

4. Mariestad

Målvakter: 

Tobias Sandberg tillhör en av ligans absolut främsta målvakter och behöver ingen närmare presentation. Det intressanta är rekryteringen av Isac Olsson som under två säsonger gjort det helt okej i bottenlaget Malung. För första gången på flera år har nu Sandberg någon bakom sig som på allvar kan sno matcher. Det tror jag både Sandberg och Mariestad mår bra av.

Backar:

Jag var tveksam till Mariestads backsida ifjol. Inte att jag menade att den var dålig på något sätt, men den såg lite svagare ut än hos de tänkta topplagen. Till viss del fick jag rätt då Mariestad släppte in fler mål i seriespel än vad de gjort på många år.

Men i år tycker jag att de känns betydligt stabilare och jag har tidigare hyllat lagdelen som jag anser är bland de bättre i ligan. Detta då man bara adderat Adam Samuelsson och Jesper Broeng (som lär ersätta Tobias Björklund) det senaste året. Men det är å andra sidan två backar som tillhör det övre skiktet i ligan inom sina spetskompetenser. Broeng offensivt och Samuelsson defensivt. Vi ska givetvis inte heller glömma bort Tobias Aronsson vars hela uppenbarelse är en vandrande spetskompetens.

Resten av komponenterna är stabila och summa summarum så är Mariestads backsida samspelt samt att den innehåller mångfacetterade skickligheter.

Forwards:

Douglas Lögdal lägger av och det är givetvis en tuff förlust. Övriga anfallare man tappat har jag fått uppfattningen av att man inte ville behålla “till varje pris”.

Man har plockat in tänkta spetsforwards som Mikael Hansson, Oliver Kandergård och Philip Norberg och det är killar som redan bevisat sig på nivån, men där känslan är att de kan utvecklas ännu mer i frodig Mariestads-miljö.

Jesper Lindén, Erik Olsson och Joonas Alanne stannar kvar och det gör att västgötarna har två riktigt spetsiga kedjor offensivt sett, samtidigt som de bakom har ett bra djup i sin forwardsuppställning. Möjligtvis att de kommer behöva förstärka längs med vägen med ytterligare någon breddforward.

Tränare:

För massor av år sedan tog Andreas Appelgren Mariestad till Hockeyallsvenskan och under denna sejour har han tagit dem till playoff 3 (1-1 i matcher mot Tranås innan säsongen ställdes in på grund av Corona) och kvalserien mot andraligan. Appelgren vet hur man lyckas i Mariestad och Mariestad vet hur man lyckas med 54-åringen vid spakarna.

Kommentar:

Inför fjolårssäsongen tyckte jag att det fanns vissa hål i BoIS laguppställning. I år tycker jag att det känns mer gediget och rent styrkemässigt ska det här laget vara bland de sex som tar sig till kvalserien. Jag är också tämligen övertygad om att de tar sig dit.

3. Karlskrona

Målvakter:

Man tappar Marcus Hellgren men får in super-rutinerade Mika Järvinen vars hela uppenbarelse dryper av rutin. Bakom honom lurar unge Martin von Schoultz som gjorde det bra redan ifjol. Talangen kommer hålla Järvinen vaken.

Backar:

Christoffer Rasch är en av ligans absolut bästa backar när han är skadefri. I Måns Hermansson får man in en rutinerad fältherre. Bakom dessa finns det ett gäng som absolut håller nivån, men kanske inte riktigt sticker ut. Möjligt att Filip Forsmark kan ta en tung roll.

Men överlag ser det tunt ut på KHK:s blålinje och jag räknar kallt med att man har planer på förstärkningar under säsongen. Ekonomin finns.

Forwards:

I Alexander Heiver, Mikael Roslund, Daniel Andersson, Niklas Johansson, Micke Saari och Erik Santesson har man en vass sextett som tillhör toppen av ligan. Jag tror även att nye Jacob Grönhagen kan bli en ledande spelare i det här lagen. Bakom dessa finns det forwards som håller på nivån och som kan bidra med ett gott dagsverke.

Men även här känns det en smula tunt och det kommer nog komma in någon mer spetsforward under säsongen.

Tränare:

Eric Karlsson kastades in mitt under fjolårssäsongen när den ärrade veteranen Mats Lusth kastades ut. Karlsson är ett spännande framtidsnamn som gjorde det bra efter förutsättningarna ifjol. Men nu är det upp till bevis för 28-åringen.

Kommentar:

Om man undantar målvaktssidan så tycker jag att det saknas några byggklossar för att motivera den här tredjeplatsen. Men eftersom jag även tänkt lite futuristiskt så räknar jag kallt med att sportchefen Michael Sundlöv fyller luckorna som krävs för att göra KHK till en utmanare långt in på säsongen.

2. Nybro

Målvakter: 

Robin Johansson utsågs ifjol till ettans bästa målvakt. Som ny parhäst får han Pontus Eltonius som skulle vara en given etta i de flesta andra lag i ligan. Ett av ligans absolut vassaste målvaktspar som jag anser skulle hålla även i Hockeyallsvenskan.

Backar:

Det finns egentligen ingenting med Nybros backsida som sticker ut utöver det faktum att i stort sett alla är toppbackar på nivån. Ingen klubb med allsvenska ambitioner skulle tacka nej till Anton Schagerberg, Viktor Bolin, Erik Lindström, Jesper Mångs, Markus Västilä och Niklas Dahlberg i sin arsenal.

Nybros defensiva enhet funkade ifjol och den kommer funka nu också.

Forwards:

Man besitter ett stjärngalleri utan dess like på den här positionen. Vid en genomgång av de anfallare man har på kontrakt så känns i alla fall tre linor som enheter som skulle kunna hålla även för allsvenskt spel. Man har både sylvass spets och en spetsig bredd.

Har drabbats av en stor jobspost då stjärnan Janne Väyrynen skadade sig i en försäsongsmatch och ser ut att bli borta ett bra tag. Men Nybro har definitivt manskapet för att vinna den södra grundserien även utan honom. Men när det börjar dra ihop sig framåt våren kommer de behöva en Väyrynen i toppslag för att ta det sista klivet.

Tränare:

Mikael Tisell tillhör det mer rutinerade gardet av tränare i Hockeyettan. Han går in på sin tredje säsong i Nybro och har satt en tydlig spelidé som spelarna verkar ha anammat fullt ut. Pressen på hans axlar kommer vara enorm och resultaten bör komma direkt för arbetsro.

Kommentar: 

Nybro har en komplett trupp och allt annat än kvalserien är ett fiasko.

1. Väsby

Målvakter:

August Hedlund är en stor talang, men har haft några tunga säsonger bakom sig. Först när han kastades in i havererande AIK och sedan ifjol när han var tänkt att inleda i Vita Hästen men på grund av NHL-lånen och sena värvningar skeppades vidare till ett Tranås. Ett Tranås som hade en mindre bra säsong. Men Hedlund gjorde det bra i Småland efter förutsättningarna.

Hedlund ska kampera ihop med Isak Johansson vars siffror i Wings kanske inte imponerade storligen ifjol, men kapaciteten finns även där och summa summarum känns detta som ett spännande och talangfullt par som kan växa under säsongen.

Backar:

Väsby fick behålla trion Ricard Blidstrand, Rasmus Sörgardt och Jacob Spångberg från den allsvenska sejouren ifjol. Jag tvivlar på att de tre saknade anbud högre upp ifrån och på ettan-nivå är detta stjärnor.

Faktum är att sex av de sju backar som är på kontrakt just nu spelade allsvenskt med Väsby ifjol. Nyförvärvet Alexis Binner spelade i andraligan för två säsonger sedan.

Backsidan känns gedigen.

Forwards:

Henrik Rommel, Christian Holmblad, Calle Åsell och Victor Andersson för att nämna några. Det finns både allsvensk rutin och poänggaranti i mängder i bara dessa fyra. Går man bakom där så hittar vi många som tillhör den övre halvan av forwards i ligan.

Charles Eklund och Gustav Eurenius är exempelvis två som mycket väl kan få stora genombrott i vinter. Elias Lindström är en annan.

Tränare:

Jussi Salo är ny på posten i Väsby. Han har tidigare visat vad han kan i Hockeyettan och här kommer han lite till ett dukat bord. Ska vara en enormt skicklig tränare av vad jag har hört och magkänslan säger mig att han och Väsby kommer trivas ihop.

Kommentar:

Det har varit en viss spelaromsättning sedan Väsby åkte ur allsvenskan. Men faktum är att 14 spelare i årets trupp antingen spelade med laget ifjol, eller har spelat med dem förr om åren. Samtliga har dessutom Stockholmsklubbar som moderföreningar och de allra flesta har såklart stött på varandra förr i olika hockeysammanhang med tanke på det.

Känslan är att vi kommer få se ett sammansvetsat Väsby i vinter.

Exit mobile version