En händelse ur HV-historien som fallit i total glömska är när klubben för snart 30 år sedan fick äran att representera Sverige i en landslagsturnering på kanadensisk mark. Förutom värdnationens OS-lag stod även mäktiga CCCP för motståndet.
Denna artikel är en del av Hockeystaden premium unlocked. Klicka här för att ta reda på mer. Uppgifter om hur du går tillväga för att betala din prenumerationsavgift finns efter denna artikel.
Dagen innan julafton 1991 satte sig spelarna i HV71:s a-lag på flygplanet som skulle ta dem över Atlanten. Uppdraget för tränaren Lars-Erik Lundström och hans spelare var att representera Sverige i en landslagsturnering i den kanadensiska staden Red Deer.
— Det känns nog lite jobbigt att åka iväg för de som har barn, men alternativet hade varit att tacka nej till resan. Erbjudandet kanske inte hade kommit tillbaka, sa Lundström till Jönköpings-Posten den 24 december 1991.
SÄNDES FRÅN KUST TILL KUST
Faksimil ur Jönköpings-Posten den 24 december 1991.
Det finns väldigt lite information att gräva fram om hur det kan komma sig att HV71 fick frågan att representera Sverige i en landslagsturnering. Men frågan kom hur som helst och en som minns tillbaka på turneringen med ljusa minnen är Pelle Gustafsson som vid tiden var 21 år.
— Det var fantastiskt roligt och vi spelade en fantastisk hockey, säger han till hockeystaden.se.
HV71 åkte till Kanada med i stort sett en ordinarie trupp. Endast backen Lasse Ivarsson saknades då han väntade tillökning i familjen. En som var med på resan var Peter “Kessler” Eriksson som gjorde sin andra säsong i HV71 efter återkomsten från NHL-äventyret i Edmonton Oilers. Red Deer är en stad som ligger mellan Calgary och just Edmonton, men Eriksson berättade för Jönköpings-Posten att han aldrig varit i Red Deer tidigare.
— Så det blir något nytt även för mig.
Arenan i Red Deer rymmer närmare 7 000 åskådare och under matchen mot Kanada låg publiksiffran på runt 4 000.
— Arrangemangen är imponerande, en upplevelse förstås. Nationalsånger och allt som hör landskamper till inramar matcherna, de sänds i TV från kust till kust och bevakas av ett mycket stort medieuppbåd även i övrigt, berättade Lars-Erik Lundström för Jönköpings-Posten den 28 december.
SOVJET KOM MED KOMBINATIONSLAG
Tränaren berättade också att hans lag fick väldigt mycket beröm för sitt sätt att spela ishockey på. Något man visade omgående då man slog Sovjet med 6-3 i den första matchen. Smaka på den meningen: HV71-Sovjet 6-3. Målskyttar för HV71 var Mathias Svedberg dubbelt upp, Stefan Falk, Peter Ekelund, Thomas Ljungbergh och Ove Thörnberg.
— Jag är väldigt nöjd med hur killarna spelade mot det gänget, berömde Lundström till JP och fortsatte:
— Vi spelade stabilt och disciplinerat hela matchen mot ett allt mera grinigt motstånd. Sista perioden satt ryssarna mest i utvisningsbåset och visade ett oerhört dåligt humör.
Vid den tiden var Sovjetunionen ett land som var på väg att krackelera. “The Big Red Machine”, CCCP skulle bara några veckor senare benämnas OSS, Oberoende Staters Samvälde. Enligt vad som står att finna i tidningsartiklar från tiden så ställde Sovjet upp med bästa möjliga lag som hämtades från en kombination av fyra klubbar i den sovjetiska ligan, bland annat Traktor och Chimik. Att få fram spelarnamn från Sovjets roster har dock visat sig vara nästintill omöjligt, efter idogt googlande kan dock ett sovjetiskt namn vaskas fram: Igor Ulanov, som lämnade den ryska ligan strax efteråt för att ansluta till Winnipeg Jets organisation.
I övrigt är det svårt att få bekräftat vilka spelare som var med, men under säsongen 91/92 spelade bland annat Sergei Gonchar och Valeri Karpov för Traktor samt German Titov och Sergei Berezin för Chimik. Oklart dock om dessa fick förtroendet i just den här turneringen.
Det började dock inte jättebra för HV som hamnade i underläge efter 13 sekunder.
SUPERTALANGEN SAKNADES
Efter succén i premiären väntade Kanadas OS-lag. Även där är det oklart vilka spelare som deltog. Klart är att den dåvarande supertalangen Eric Lindros inte var med. Då han vägrade att spela för Quebec i NHL, klubben som draftat honom som nummer ett tidigare under året, turnerade han istället med OS-landslaget. Samtidigt som den här miniturneringen avgjordes dock JVM i Füssen och Lindros var med där istället.
Målvakten Sean Burke och backen Brad Schlegel var dock med när Kanada besegrade HV71 med 3-1. Stefan Falk nätade igen och blev matchens första målskytt. Trots förlusten så gick HV vidare till final.
— De flesta hade nog räknat med att det skulle bli Kanada och Sovjet i finalen, konstaterade Lars-Erik Lundström för JP innan han utvecklade om själva matchen.
— Mot kanadensarna spelade vi lite mera avvaktande, vi visste ju att vi hade bra chans att nå final även vid förlust om vi inte rasade ihop totalt.
Peter Åslin var på den tiden given förstemålvakt i HV71, men han drogs med skadebekymmer under tiden för turneringen och i hans ställe klev Bosse Ahl in och bjöd på mycket bra spel. Andra som gjorde bra ifrån sig var Stefan Falk, Eddy Eriksson och Torbjörn Persson samt det nykomponerade backparet med Mathias Svedberg och Per Gustafsson.
— Jag kommer bara ihåg att det gick väldigt bra och att det var agenter och scouter som kom in och pratade. Men det är så länge sedan nu, berättar Gustafsson för hockeystaden.se.
FINLÄNDARNA I TRE KRONOR
HV71 spelade med de svenska landslagströjorna. En ära såklart, men inte för alla.
— Det som var roligt var ju att Risto Kurkinen fick spela i det svenska landslaget, det var han väl inte så glad över, säger Gustafsson och skrattar.
Ironin i det Gustafsson förtäljer är att när HV mötte Kanada i finalen så var det just de finska inslagen, nämnde Kurkinen och Arto Ruotanen som gjorde målen i 2-5-förlusten.
— Det var roligt att spela på liten rink, mycket folk, stor arena och det var pizza efter matcherna, skrattar Gustafsson och fortsätter:
— Det var ju den här bilden man hade av det.
HV71 återgick efter nyår till vardagen hemma i elitserien där man slutade åtta och som sista lag tog sig till slutspel. Där slogs man dock direkt ut av Färjestad med 2-1 i matcher.
***
Hockeystaden.se är beroende av att ni läsare visar förståelse och betalar er prenumerationsavgift. Summan är valfri och kan med fördel betalas med swish till 1232177236 (eller via QR-koden nedan) eller sättas in på bankgiro: 5196-9855.
Tack för ditt bidrag för att hålla denna sajten levande.
Har ni nyhetstips? En het övergång? Tveka inte att skicka ett meddelande på Twitter (@hockeystaden) eller ett mejl till henrik@hockeystaden.se.
