SKOGLUND: Byter de fall mot uppgång i vinter?
Två klubbar jag gnällt lite på de senaste säsongerna är Piteå och Huddinge. Två gäng som tidigare varit maktfaktorer i tredjeligan men som de senaste åren mer verkat föra en tynande tillvaro bakom den absoluta toppen – men nu ser det ut att bli ändring på den saken.
Förr om åren när man satt och skulle dra ihop ett säsongstips så var Piteå och Huddinge två lag som man utan tvekan satte i toppen av ligan. Två föreningar som aldrig gick att räkna bort. Kikar man lite löst på klubbarnas facit på 10-talet så kan vi notera att Piteå har nått kvalserien mot allsvenskan vid tre tillfällen, Huddinge har varit snäppet vassare och tagit sig dit vid fyra tillfällen.
Men de senaste säsongerna har inget av gängen varit direkt nära att ta sig dit. Senaste gången Huddinge tog sig till playoff 3, steget innan kvalserien, var 2019 och i Piteås fall har man inte varit förbi andra rundan sedan senaste kvalseriebesöket 2018.
För att dra en liten snabbsummering så har det i Piteås fall satsats på några få stjärnor, men sedan har man inte haft så mycket bakom. I Stockholm syd har man haft desto fler stjärnor, men man verkar inte ha fått ihop det hela vägen ut.
Men under vårens och sommarens “silly season” så verkar man ha tänkt till ordentligt och jag tycker bägge lagbyggena ser mycket delikata ut. Jag sticker ut hakan redan i juli och säger att något av dessa gäng kommer ta sig till kvalserien säsongen som kommer.
Om vi går igenom byggena från norr till söder:
Piteå
Det har byggts mycket kring de rutinerade spjutspetsarna Joakim Högberg och Magnus Isaksson. Men där bakom har det inte alltid funnits tillräckligt med kapital för att leverera underifrån i hierarkin. Men ifjol klev både Petter Mäkitalo och Victor Edström fram och slog personligt poängrekord.
Bland backarna stannar offensive Ludwig Stenvall och pålitlige Markus Magnusson. Stannar gör likaså Albin Thyni Johansson som hade en riktigt bra första säsong i klubben. Från antagonisten Boden hämtar man in superrutinerade Fredrik Bergdahl som är en stabil pjäs bakåt.
Vi ska inte heller glömma Henrik Claeson och Daniel Nyberg som under sina inledande säsonger i ettan visat att de absolut håller för nivån.
Det ska säkerligen fyllas på med något namn till bakåt, men redan tycker jag att de har en mångfacetterad backsida som kommer kunna hantera de flesta prövningar säsongen som kommer.
När vi ändå pratar de bakre regionerna så ska vi inte glömma bort målvaktsparet John Vestermark och Johannes Sundström. Vestermark har över 160 matcher i ligan och håller för det mesta en jämn och hög nivå. Sundström som gått genom Piteås juniorverksamhet fick chansen vid 14 tillfällen ifjol och såg stabil ut.
Men det är främst två andra saker jag tycker ser mest intressant ut med Piteå. Nye huvudtränaren Mikael Aaro är en tränare som man bara hört positivt om från hans år som assisterande i bland annat Karlskrona och Djurgården. Har en förmåga att bland annat utveckla spelare och få dem att växa. Hans hockeyöga kommer bli oerhört värdefullt för Piteå.
Och så är det forwardssidan. Som nämnt så har mycket kretsat kring firma Isaksson/Högberg. Högberg stannar (Och det gör väl Isaksson också?) och så gör även Mäkitalo och Edström där det i den sistnämndes fall finns fortsatt stor utvecklingspotential.
Utvecklingspotential finns det också i talangerna Oscar Nilsson och Rasmus Similä. Nilsson kom fyra i den totala poängligan i J20 Nationell. Vi ska givetvis ha klart för oss att det inte bara är att kliva in i seniorhockeyn och dominera på samma sätt, men grunden finns definitivt hos honom.
I Rasmus Similäs fall har han två säsonger som senior i ryggen. Förra säsongen i Kiruna blev det 29 poäng och när han nu kommer till en vassare omgivning så är känslan att det kan bli mer av den varan.
Från Surahammar hämtar man Arvid Mella och från Troja ansluter Jesper Ylivainio som har över 100 poäng i ligan på cv:t. Han har haft lite ryckiga säsonger de senaste åren med många klubbyten och en allvarlig hjärnskakning ifjol i Troja. Får han vara skadefri så är även han att räkna som en stor offensiv kraft. Dessutom kommer han in med stor erfarenhet.
Måhända att forwardssidan är en aning tunn i skrivande stund, men den har definitivt fått en bredare spets sedan ifjol.
Huddinge
Om vi då vänder blicken nästan 90 mil söderut så hamnar vi hos Huddinge där sportchefen Alexander Ytterberg verkligen har tänkt till när han komponerat ihop sitt lag. Först och främst har han sett till att sätta ett ruggigt stabilt målvaktspar i fjolårets genombrottsman Albin Andersson och Hanvikens etta Oscar Walldén.
Fortsätter vi sedan till backsidan så kan vi konstatera att man tappar backen Kim Lenhammer och det är ett tungt tapp. Där antar jag att man hoppas på att Alexis Binner håller sig skadefri och tar över en del av Lenhammers produktivitet från blålinjen. Med rekryteringen av Alexander Svarvén från Vallentuna och kvarstannande kvintetten Joakim Albertsson, Jonatan Asplund, Emil Hedström, Filip Pilö och Jonathan Tordhall så tycker jag man har en stabil backsida, inte mer än så, men den håller.
Vi ska inte heller glömma nye Nils Strandberg Sarén från Djurgårdens juniorer som mycket väl kan blomma ut.
Framåt så behåller man en hel del av de offensiva spetsarna. Joakim Hälleström, Björn Jonason, Anton Kalte och Sebastian Frantz var topp fyra i poängligan ifjol och stannar kvar. Dessutom adderar man Oliver Lindgren från Kiruna IF och Daniel Liiv från Segeltorp som är tänkta att vara offensiva krafter efter fina fjolårssäsonger.
Från Vallentuna plockar man in Anton Larsson som är en spelare med hög potential. En potential han dock inte riktigt fick ut i norrortslaget. Men det är en hårt arbetande och smart spelare som testades i de yngre juniorlandslagen.
Adam Björklund plockas in från Djurgårdens J20-lag. Han är född 2002 och fanns på NHL-scouternas radar inför draften 2020. En avig spelare som kan göra det oväntade och även här har vi en spelare som mycket väl kan blomma ut.
Från SSK:s juniorer ansluter Anton Nüth och från Piteå Marcus Collin och på papperet kanske de två känns som rätt svala nyförvärv om man ser till poängproduktionen. Men de två är förmodligen tänkta som rollspelare, spelare som ska vara inne och stänga ner matcher i slutsekunderna och jag anser att det är två extremt genomtänkta rekryteringar av Ytterberg.