Site icon hockeystaden.se

SKOGLUND: Fest istället för pest?

Foto: Marcus Vilson | Vilson Media

Häromdagen presenterade Hockeyettan det nya serieupplägget. En av de större nyheterna var att fyra vårserier nu blir två. Spontant känns det som en häftig lösning – men samtidigt skapar det ett läge där det kan bli mer fest än pest att bomma Allettan.

Läs om det nya serieupplägget här.

Jag vill på intet sätt hänga ut Skövde IK i denna text. Men när Hockeyettan bombade ut det nya serieupplägget häromdagen så poppade en tanke direkt upp i mitt huvud och för den tanken tjänar Skövde som ett klockrent exempel.

Sedan säsongen 14/15 har Skövde gått till Allettan fem gånger. Vid dessa fem tillfällen har de under grundserien snittat 1,89 poäng per match. När de sedan klivit in i Allettan har den snittpoängen sjunkit drastiskt till beskedliga 1,02 och deras bästa placering i den högre serien är två sjundeplatser. En av dessa togs när Allettan endast bestod av åtta lag. Numera är det ju tio som gäller.

Skralt facit minst sagt.

Skövde är lite av ett mysterium. Som “expert” sitter jag och tror på dem inför varje säsong och de levererar i grundserien, men faller igenom i Allettan. En del av förklaringen kan såklart vara att den västra serien inte håller tillräckligt stark nivå och att svårighetsgraden blir betydligt högre i Allettan. Å andra sidan lirar Mariestad och Borlänge i samma serie och de gängen brukar ju leverera även i Allettan.

I det nya upplägget är det liksom tidigare precis som så att lag nio och tio i Allettan har spelat klart för säsongen. Den stora skillnaden är att det blir två vårserier istället för fyra och att de tre första lagen i dessa serier går vidare till slutspel/play in. Ettorna direkt till kvartsfinal, medans tvåorna och treorna spelar play in. Väldigt generöst av seriemakarna om ni frågar mig. Fyra gäng som presterar bra innan serierna delas kommer alltså ha spelat klart när seriespelet avslutas medans sex gäng som under hösten är på den lägre halvan av de 40 lagen kommer få chansen att spela vidare.

Jag har full förståelse för att det är svårt att få ihop ett slutspelsformat som ger rättvisa åt alla håll och kanter, men här hade jag nog önskat att niorna i de båda allettorna fått spela vidare på bekostnad av seriesegrarna i vårserierna. Ettorna och tvåorna i de lägre serierna hade kunnat få ägna sig åt play in istället.

Att bomma Allettan ska enligt mig inte ses som annat än ett misslyckande. Det ska vara “osexigt” att spela vårserier. Tycker jag. Men med det nya upplägget blir det nästan lika festligt att lira i vårserien som det blir att lira Allettan. Nästan. I alla fall i söder. Kolla in den här möjliga serien som jag rakt av baserar på de som bommade Allettan ifjol. Spontant en minst lika kittlande serie som den norra Allettan.

Halmstad
Tranås
KRIF
Kalmar
Hanhals
Nyköping
Eskilstuna Linden
Segeltorp
Lindlöven
Köping

Spontant ser jag sju gäng här som lika gärna skulle kunna spela Allettan. Snacka om fest för lag med ambitioner som Nyköping och Linden att matcha mot lag som Tranås, Kalmar och Halmstad. Ett stort smaskigt plåster på såret att bomma Allettan minst sagt.

Om vi återgår till exemplet Skövde så känns ovan serie som en helt okej utmaning för dem att ta sig an. Några nivåer upp från den västra serien, men inte alls lika tuff som den södra Allettan och ett lag av den kalibern Skövde brukar ställa på benen lär ha mycket god chans att ta en topp 3-placering här.

Sedan ska vi såklart inte glömma bort ångestfaktorn av att lira vårserien. Fyra av tio lag kommer kastas ner till ett ovisst negativt kval och i exemplet ovan kommer åtminstone ett gäng som lika gärna skulle kunna lira Allettan tvingas kvala för sin existens.

Raffinerat.

***

Övriga reflektioner om det nya upplägget:

Så här skriver Hockeyettan:

“Lag 7-10 i respektive serie till fyra kvalserier, de åtta lagen från Hockeyettan delas in geografiskt. I kvalserierna deltar också hela 16 lag från divison två. Sex lag deltar i varje kvalserie, ettan och tvåan kvalificerat för spel i ATG Hockeyettan 22/23”.

Vi kan alltså få se lag som normalt sett skulle få kvala mot gäng från region öst och väst ställas mot storsatsande gäng från den södra Hockeytvåan. Med tanke på slagstyrkan i söder kommer vi troligtvis inom några säsonger ha fått se en rejäl geografisk förskjutning i tredjeligan. De senaste säsongerna har Dalen och Tranås fått turas om att spela i den västra ettan. I framtiden kommer det knappast vara något snack om att de kommer lira antingen i öst eller väst.

Slagstyrkan på hela serien kommer såklart öka, men frågan är om ligan inom några år kommer kunna hålla fast vid att de är Sveriges bredaste liga, eller vad det nu är för devis de kör med.

***

Den naturliga följden av bantningen från 47 till 40 lag i Hockeyettan blir att antalet omgångar i grundserien reduceras från 22 till 18.

Färre lag och färre omgångar kommer troligtvis leda till att vi kommer få se streckdramatiken leva ända in i kaklet vilket självklart kommer öka på intresset.

Men…

Det täta matchandet. På drygt sju veckor ska man avverka 18 omgångar. Det blir 2,5 matcher per vecka i en liga där de allra flesta av spelarna har någon form av sysselsättning vid sidan av.

Mastigt värre.

***

Samtidigt ska de båda allettorna avverka 27 omgångar i ett nästan (men bara nästan) lika hektiskt schema. Lite för många matcher känner jag. Allettan är ju en form av slutspel och risken är att det rikliga antalet matcher kommer skapa rejäla luckor i tabellen tidigt. 36 seriematcher totalt för samtliga gäng i ettan hade räckt gott och väl. Speciellt när 30 av de 40 lagen kommer spela vidare efter seriespelet avslutats.

***

Sex lag till kvalserien. Nej, nej och åter nej säger jag. Det positiva är att vi till skillnad från vårens fyralagsserie kommer få ytterligare två supportergrupperingar som kommer bry sig om det slutliga steget till Hockeyallsvenskan.

Men sex lag med endast en plats upp kommer resultera i många betydelselösa matcher i de tre-fyra sista omgångarna. Så vill vi inte ha det.

Det är likadant i det negativa kvalet. Sex lag i fyra kvalserier är för mycket. Det såg vi inte minst i våras där fyralagsserierna bjöd oss på rejält raffel ända in i slutet. Jag antar att distrikten och regionerna inte var så pigga på att endast få med två gäng från tvåan till kvalserierna.

Glad midsommar!

Exit mobile version