Idag kom det nedslående beskedet att 50-gränsen för publika evenemang ligger kvar. En sak att ta med sig från dagens presskonferens från regeringen och Folkhälsomyndigheten verkar vara att de sistnämnda tappat fokus på det som får oss människor att må bra i grunden – motion.
Svensk ishockey har nått framgångar genom en härlig symbios av elit och bredd. Framgångar hos SHL-klubben föder naturligtvis drömmar hos föreningen som stretar på i division 3. De allra flesta av våra toppspelare i NHL, KHL och SHL har börjat sin hockeybana i en förening som tillhör breddhockeyn. I SHL-klubben har de sedan förädlats och tillslut tagit det sista klivet till att bli idoler och inspiration till mängder av barn och ungdomar.
Folkhälsomyndigheten ska sträva efter att vi som människor ska må så bra som möjligt. FHM har ju fått ett “uppsving”, eller vad man nu ska kalla det, under Corona-krisen. Men myndigheten jobbar ju såklart kontinuerligt med folkhälsan. Där är idrottsföreningar en oerhört viktig faktor till att främja deras arbete.
Idag kom beskedet att 50-gränsen för publika evenemang ligger fast på obestämd tid. Ett hårt slag mot idrotten såklart och just i detta nu så har jag svårt att se hur klubbar på alla nivåer i de högre serierna ska undvika att gå omkull. Om säsongen fortsätter.
FHM:s Johan Carlsson fick frågan från SVT om hur han tror folkhälsan skulle påverkas om en massa elitklubbar omkull. Han viftade bort det genom att mumla något om bredden. Och ja, han har rätt på så vis att den absoluta majoriteten av svensk idrott utförs just inom det vi kan kalla för bredd. Men han missar målet lite ändå tycker jag.
Skulle det gå så illa att elitklubbar inom hockeyn går omkull så innebär det att motivationsfaktorer försvinner för mindre klubbar och deras utövare. Det innebär också att alla skattepengar som elitklubbarna genererar går förlorade, några av dessa slantar gissar jag idag går tillbaka tillbaka till bredden genom bidrag med mera. För det tredje så innebär det att flera års utarbetad kunskap av talangförädling riskerar att försvinna. För att inte tala om alla de resurser som finns hos elitklubbarnas juniorlag för att få den framtida NHL-spelaren att ta nästa kliv.
Klart tusan bredden påverkas negativt om eliten försvinner.
Men vi ska även ha klart för oss att bredden ligger risigt till. Alltså de som plockar fram spelare för elitklubbarna att utveckla. I våras/somras gjorde Hockeyettan en undersökning bland klubbarna där frågan var hur länge de skulle klara sig under hösten utan publik. Majoriteten svarade “Några omgångar”.
Jag har ju hela tiden varit av den åsikten att det bästa kanske vore att ställa in säsongen, alternativt skjuta upp den. Nu har inte det skett och då är frågan vad nästa steg för vår tredjeliga kommer bli. Men risken finns ju att klubbar kommer gå under relativt snart om det fortsätter spelas matcher med maximalt 50 åskådare samtidigt som det ska betalas ut löner.
Får jag spekulera fritt så lär man väl skära i sina ungdomars- och juniorers verksamheter först innan man kastar in handduken. Hockeyettanklubbar med a-lag och juniorlag som man väl får säga tillhör breddhockeyn.
Men det är ju inte bara hockeyn. Det är höst och populära vinteridrotter som bandy, innebandy och handboll ska börja eller har börjat. Det lär väl vara samma dystra scenario där tänker jag.
För att inte tala om exempelvis skidsporten som väl kommer få svårt att arrangera tävlingar med publik. För att nämna en individuell sport.
Går den stora lokala idrottsföreningen i konkurs, på vilken nivå som helst så blir det svårt för traktens ungar att hitta någon idrottslig fritidsaktivitet att sysselsätta sig med.
Nej du Johan Carlsson, du bör nog tänka om en smula.
