Nu är det strax dags för första nedsläpp i Hockeyettan säsongen 2017/2018. Spelare har värvats, spelare har lämnat, kondition har trimmats och spelsystem har gnuggats för att lagen ska vara så redo som möjligt.
Hockeystaden.se ger er en titt in i kristallkulan av vilka lag som bör ta sig vidare till Allettan. I en serie om fyra delar tippas de som anses givna för spel i den ädlare serien efter jul, samt de lag som bör utmana om de sista platserna på topp fem i tabellerna.
Idag: Hockeyettan södra.
I vanlig ordning känns den södra serien oerhört svårtippad när det handlar om mittenskiktet. Om man bortser från topp tre känns det som om alla gäng, förutom nykomlingen HA74, med lite tur kan blanda sig i striden om de sista platserna till Allettan, dit de fem bästa gängen innan jul går. Men någonstans måste man dra sin gräns och därför tror jag att det kommer bli dessa gäng det till syvende och sist kommer handla om.
LÄS MER:
Avslaget i norr – lär inte bjudas på sprudlande hockeyporr
De går vidare från öst – för övriga väntar en spännande höst
Fest i väst – de här är bäst utan protest
UTMANARNA:
8. HC Dalen
Fanns med i snacket kring Allettan redan ifjol men kom inte alls upp i nivå. Mycket av det berodde på skador på nyckelspelare och att övriga inte klev fram så mycket som krävdes. I år har de en bredare trupp och trots tappet av lagkaptenen David Fredriksson, som lagt av, och backen Tobias Jonsson, tycker jag gänget från Norrahammar ser minst lika intressanta ut som ifjol.
In från Tyringe kommer trion Kevin Karlsson, Dennis Santesson och Kalle Hult som var bärande spelare för skånegänget förra säsongen. Från Tranås hämtas backen Jesper Åkerman och från Sundsvall kommer poängmaskinen Daniel Håkansson.
Känns som HC Dalen uppgraderat sin trupp både offensivt och defensivt. Längst bak är det jämnt skägg mellan David Elmgren och Anton Svensson om vem som tar förstaspaden.
Det har sett bra ut för Dalen på försäsongen och på förhand är det de själva som bestämmer vilken serietillhörighet de har efter jul, vårserien eller Allettan. Men det är många om budet i vad som högst troligt kommer bli en jämn kamp om de två sista platserna till topp fem. Står Dalen distansen ut i år?
7. Helsingborgs HC
Laget som man inte riktigt blir klok på. Under flera säsonger har Helsingborgs HC känts som ett talangfullt lag där man bara väntat på att spelarna ska blomma ut på allvar. Många av truppmedlemmarna har spenderat ett flertal säsonger i klubben och kontinuitet är ju alltid bra.
Men det har vägrat att lossna på allvar för skånegänget. Men till i år tror jag det är läge att höja ett litet, litet varningens finger för Helsingborg och det baserar jag på två personer: Tränaren Tim Brithén som kom in mot slutet av förra säsongen och blev en injektion, samt spelaren, den rutinerade Daniel Åhsberg som kanske kan bli den övriga kan luta sig mot när det blåser? Jag får nämligen för mig att bristande trupprutin kan vara något som tidigare år hindrat laget att på allvar kliva upp och vara med och utmana mot topplagen.
Helsingborg har blandat och gett på försäsongen och de är svåra att få grepp om. Det blir ingen Alletta i år heller, men de kan absolut vara med och nosa kring strecket och med de berömda marginalerna hit och dit vet man aldrig.
6. Hanhals
Gjorde ett riktigt starkt nykomlingsår förra säsongen och det känns som att Hanhals håller på att bygga upp ett riktigt stabilt fundament till att på sikt bli ett topplag i Hockeyettan. De byggde sakta, säkert och metodiskt ett lag i division två som, när det var moget, tog klivet till ettan.
Tränaren Niclas Högberg tog upp dem en våning i seriehierarkin och han är nu tillbaka efter ett år borta från laget. Han kommer basa över en grupp som är alldeles för bra för att blandas in i bottenstriden. Sen är frågan om de har vad som krävs för att nå Allettan. Mycket starkt sent förvärv in i form av David Stenbacka som lämnade Vimmerby. Han kan bli det offensiva lokomotivet i det här laget.
Klar jokerpotential i Hanhals.
5. Kallinge/Ronneby IF
Bytte ut nästan hela sin trupp inför förra säsongen och satte ihop ett på papperet intressant gäng. Tränaren Per Ljusteräng lyckades också få ihop ett LAG av den ihopvärvade skaran och det räckte både till Allettan och spel i playoff två.
Till årets säsong har det inte varit lika stor omsättning i truppen, även om de tappat tongivande spelare som målvakten Robin Jensen till IK Pantern och sina två bästa poängplockare, Hampus Olsson och Johannes Nilsson.
Men förutsättningarna finns för att laget kan ta ytterligare ett kliv genom de starka värvningar sportchefen Mikael Johansson rott iland under våren och sommaren. Oscar Malm återvänder efter en säsong i Pantern och han lär kunna göra det lika bra mellan stolparna som Robin Jensen.
Ledargestalten Sebastian Magnusson kommer åter efter en säsong i Kristianstad och 29-åringen blir jätteviktig för det här laget. Backen Filip Mingotti har spelat en halv säsong i klubben tidigare och kan nog bidra till att stärka upp defensiven.
Jag tycker också att värvningarna av Johan Lundgren och Karl Olovsson känns intressanta plus att det ska bli spännande att se om nordamerikanerna, Cullen Bradshaw och Dillon Duprey, blir flipp eller flopp. Bradshaw gör sin första säsong i Europa men Duprey är inspelad då han öste in poäng för Olofström i tvåan förra säsongen.
Vi ska inte heller glömma nye finnen Miika Heikkilä som så sent som förra säsongen spelade 14 matcher för Tappara i finska högstaligan.
Det här kan bli riktigt bra.
4. Tranås AIF
På papperet skulle jag vilja påstå att Tranås har ett lag som borde vara givet för Allettan. Men lyckligtvis avgörs hockeymatcher på vita isrektanglar och inte pappersark. Tranås har värvat intressant i Mjölbyduon Marcus Schelin och David Bremer. Båda öste in poäng i division två förra säsongen och har dessutom god tidigare erfarenhet från spel i ettan. Max Rapp hämtas från HV71 J20 och han känns väldigt spännande om han kan få till det på seniornivå.
Men det absolut bästa förvärvet heter Filip Petersson. 26-åringen vänder nu hem efter två år med spel i andra lag och han får direkt ett “C” på bröstet. Petersson gjorde “bara” 17 poäng för Kristianstad förra säsongen, men i det stjärnfyllda gänget var det stor konkurrens om istiden och han har kapacitet att minst dubbla den skörden i sin nygamla klubb.
Det som oroar mig angående Tranås är att de blandade högt med lågt förra säsongen. Spelet skiftade även mitt i matcherna och det är något tränare Charles Franzén måste få bukt med till denna säsongen. Hitta en jämnare hög nivå.
GIVNA FÖR ALLETTAN:
3. Nybro IF
Efter några tunga år tog Nybro förra säsongen ett rejält kliv framåt och överraskade sig ända fram till en sjätteplats i Allettan och uttåg playoff 2 mot blivande kvalserietrean Kristianstad. Detta efter att smålänningarna på förhand tippades bli ett mittenlag i den södra grundserien som kanske skulle kunna krångla sig vidare till playoff via vårserie och förkval.
Tränaren Andreas Holfelt fick ihop spelarmaterialet till en väl fungerande enhet och det känns som att den spännande tränaren har kokat ihop ett väloljat grundspel nere i det småländska glasriket. Till kommande säsong tycker jag faktiskt att Nybro ser starkare ut på utespelarfronten. De har fått behålla tongivande spelare från förra säsongen som backarna Viktor Bolin, Erik Lindström och Erik Näslund, samt anfallarna Martin Olsson och Sebastian Borg.
Kim Runermark kom in sent från Kristianstad under säsongen och gjorde sju poäng på fyra kvalmatcher. Han lär ersätta den till Tingsryd flyktade poängkungen Kim Tallberg med bravur.
Bland nyförvärven hittar vi respektingivande namn som Markus Palmberg (Kristianstad) och Emil Larsson (Oskarshamn) som kommer vässa offensiven ännu mer. Palmberg kommer dock missa stora delar av hösten på grund av skada.
Backsidan ser också stark ut och här har man adderat med Rasmus Johansson och Fredrik Falk (Väsby). Egne produkten Johansson vänder tillbaka efter utflykter till andra klubbar, senast i Troja, och det intressanta med honom är att han gått upp tre gånger men aldrig spelat en allsvensk match. Han vet vad det innebär att spela i ett topplag i ettan och hans rutin blir oerhört viktig.
Ett skarpt frågetecken bör dock höjas. Varken målvakterna Hugo Fagerblom eller Alexander Johansson känns som några som kan ta sitt lag långt. Det säger jag inte för att vara elak, utan pekar helt enkelt på bristen på rutin de bägge ungtupparna besitter. Här krävs det att någon kliver fram och tar över taktpinnen efter flyktade succémålvakten Viktor Östlund (Västervik).
2. Vimmerby HC
Smålänningarna tog sig till ända till playoff 3 förra säsongen innan Kristianstad blev för svåra. Jag tror på något liknande denna säsongen om de, som det så vackert heter, ”får ihop det”.
Poängkungen Kalle Östman har lämnat för Borlänge men ersätts av egna produkten Jakob Karlsson som nu är med från start efter att blivit inlånad från IK Pantern förra säsongen.
Lämnar gör också backen Karl Johansson som ska testa ifall vingarna bär i Hockeyallsvenskan och IK Oskarshamn. Men det tappet behöver inte bli så kännbart då duon Ludvig Jardeskog (Tyringe) och Albin Runesson (Sundsvall) känns som spännande backar som kan ta stora kliv framåt under säsongen.
Spelare som backarna Dennis Fröland och Petter Runesson, samt anfallarna Hampus Harlestam, Jesper Kokkonen och Markus Modigs stannar och det borgar för en fortsatt sylvass offensiv i kombination med att nämnde Karlsson återvänder. Får Markus Modigs en skadefri säsong lär han nog också kunna bjuda på fler poäng än de 20 han skrapade ihop på 24 matcher förra säsongen.
Har haft lite turbulent i truppen det senaste då den tilltänkte nye tränaren Magnus Jansson tvingades hoppa av uppdraget på grund av personliga skäl, samt att David Stenbacka sent lämnade. Till slut fick man till bästa tänkbara tränarlösning då Tobias Jahr, som redan fanns i ledarstaben, tog över huvudansvaret. Den på papperet svagaste lagdelen som den nye tränaren förfogar över är målvaktssidan. Viktor Kokman har försvunnit till Vita Hästen och in kommer istället Johan Kallio (Örnsköldsvik) och Jonathan Stålberg (Skellefteå J20). Den senare är helt oprövad på nivån och Kallio lär vara den som får förtroendet från början som förstemålvakt. Pallar han att hålla en hög, jämn nivå många matcher i rad?
1. Kristianstads IK
Var tillsammans med avancerande Troja Hockeyettans bästa lag ifjol och slutade tillslut på en tredjeplats i kvalserien. Det var skåningarnas första besök i kvalserien och när de nu brutit den förbannelsen ser jag inget direkt hinder för att de ska avancera dit igen.
Visst, de har tappat superbacken Joel Persson ända upp till SHL och Växjö, samt Thom Flodqvist som vänder hem till moderklubben Södertälje i Hockeyallsvenskan. Men de får behålla rutinerade målvakten Joel Gistedt, som tillslut bestämde sig för att stanna, och assistkungen Fredrik Hansson. Likaså stannar Daniel Andersson och Viktor Holmkvist plus att man adderar starka namn som Mikael Johansson (Troja/KRIF), Sonny Karlsson (Östersund) och mycket intressante Marcus Sirén från Mora. 19-åringen gjorde 18 poäng på 16 matcher för Östersund och Kristianstad när han var på lån förra säsongen. Vad kan han uträtta en hel säsong i en och samma klubb?
Personligen är jag väldigt nyfiken på vad dansken Rasmus T. Andersson kan uträtta i Hockeyettan. 46 poäng blev det för HV71 i Superelit förra säsongen och klarar han bara steget från junior till senior kan han också vara med och bidra till en fin säsong för klubben.
Malte Sjögren lämnade för Oskarshamn efter förra säsongen, men är nu åter. Dessutom hämtas Johan Skinnars in från Södertälje, samt att Robin Sterner tillkommer.
Stor ruljans i spelartruppen alltså och dessutom har de drabbats av skador och avstängningar på försäsongen. Men trots det ska Mats Lusths manskap greja seriesegern.
